Tjänstemannaliv under coronakrisen

I samband med coronakrisen har man igen fått fundera på tjänstemannaetiken. I offentligheten kan tjänstemän bli behandlade som om de helt medvetet och avsiktligt skulle ha använt sin makt oändamålsenligt. Speciellt i sociala medier förorsakas stormar på löpande band.  Ibland försöker man påverka en tjänsteman, så att han/hon skulle dra sådana slutsatser eller fatta sådana beslut som den vederbörande parten önskar. I praktiken är tjänstemannen dock helt bunden till lagar och anvisningar.

Max Weber presenterade byråkratins idealmodell år 1922. Med ideal byråkrati menade han en förvaltningsmodell där människorna gör sitt arbete med klara anvisningar, och där arbetstagarnas makt baserar sig på deras yrkeskompetens och ställning. Det är inte en personlig egenskap. Besluten i en byråkratisk organisation fattas på basis av regler och med anonymitet, för att därigenom komma bort från favoriseringsproblem, såsom nepotism. Avsikten med en byråkratisk organisation är att den skall fungera rationellt och beräknat för att genomföra de målsättningar som organisationens ledning har satt upp. Även nu, hundra år senare, är det skäl att minnas denna lära.

Avsikten med en byråkratisk organisation är att den skall fungera rationellt och beräknat

Tjänstemän blir föremål för mycket socialt tryck under dessa tider. I det här skedet kan man bekanta sig med en undersökning av en berömd psykolog Solomon Asch. Asch blev känd på 1950-talet för sitt prov, som visade hur socialt tryck får människan att tro att en självklart fel åsikt är rätt. I hans klassiska provuppsättning trodde 37 procent av de människor som var med i provet inte sina egna ögon utan ändrade sin åsikt så att den motsvarade den åsikt som gruppens övriga medlemmar hade.  

Många aktörer bl.a. Försvarshögskolan har forskat i den s.k. hybridpåverkan. Det har kommit fram forskningsdata till exempel på det att det skulle ha funnits hybridpåverkan bakom Brexit. Listigheten i hybridpåverkan är att man undviker öppet fysiskt våld och strävar efter att indirekt påverka samhället och attityderna hos medborgare. Hybridpåverkan eller åtminstone tendentiöst förvrängande förekommer också inom vår bransch. I sociala medier förekommer olika signaturer och gestalter bakom vilka det kan vara en s.k. troll. Sociala mediernas algoritm lyfter fram ärenden som folk har klickat och kommenterat mycket, och på så sätt får den aktiva trollarmén till sig den önskade synligheten. Under ett sådant tryck kan det som värst bli så, enligt Aschs teori, att den vanliga människan inte mera litar på det egna förnuftet utan börjar tro på gruppens åsikt. Denna grupps åsikt har någon medvetet kunnat manipulera till fel riktning. Det vildaste nya exemplet på disinformationens påverkan är vandaliseringen av 5G-nätverket.

Vi följer lagar, författningar, anvisningar och regler, fastän det skulle storma omkring oss. Men vi lyssnar också med lyhörda öron på våra kunder och intressentgrupper.

För oss myndighetsorganisationer är det ytterst viktigt att vi inte låter vårt eget tänkande påverkas av olika diskussioner eller åsikter utanför organisationen. Vi följer lagar, författningar, anvisningar och regler, fastän det skulle storma omkring oss. Men vi lyssnar också med lyhörda öron på våra kunder och intressentgrupper. Ledningens uppgift i denna situation är att ge stöd och vindskydd åt sin organisation. I en krissituation är det av största vikt att lyfta fram rätt information och att repetera saker. Man måste också mera omsorgsfullt än vanligt bry sig om och vara mån om att personalen orkar i sina uppgifter. En öppen diskussion och en uppmuntrande atmosfär utgör grundstenarna för den psykologiska tryggheten också i krissituationer.

Timo Saari
Överdirektör
NTM-centralen i Österbotten

Kommentointi on suljettu.

Voimanlähteenä WordPress.com.

Ylös ↑

%d bloggaajaa tykkää tästä: