Vårt klimat är vår framtid och likaså de unga

Olika träd och blå himmel

Det är torsdag före sportlovet och klockan närmar sig elva. Högstadieeleverna i Cronhjelmskolan i Larsmo får närundervisning i skolan, men följande lektion äger rum i Teams för det är dags för en gästföreläsning. Chatten fylls med hälsningar till föreläsarna.

Dagens tema är skogarnas och havens roll i klimatförändringen. Lektionen ordnas som ett samarbete mellan Skogscentralens projekt Vårt klimat vår framtid och Marthaförbundets projekt Östersjön 2.0. Föreläsare är projektledare Anne Teir-Siltanen (Skogscentralen) och Roosa Mikkola (Marthaförbundet).

Det är emellertid ingen ensidig föreläsning som utlovas, utan eleverna ges också möjlighet att ställa frågor och fundera på sin egen relation till skogen och klimatet. Genast i början av lektionen får eleverna ta fram sina telefoner och gå till den interaktiva appen Mentimeter. Där får de i uppgift att fundera på hurdana känslor klimatfrågor väcker hos dem. Mer än hälften upplever att klimatet är ett allmänt samtalsämne. Största delen berättar också att de ofta tänker på klimatet.

Skogarnas roll som kolsänka

Ett blad runt vilket går pilar

Lektionen går inte bara ut på att informera ungdomarna om riskerna med klimatförändringen, utan att också berätta om skogarnas roll i klimattalkot och särskilt lyfta fram vad ungdomarna själva kan göra för att bidra till att skogarna bevaras. Skogen är på många olika sätt en del av de ungas liv. Många berättar i Mentimeter att de gärna går ut i skogen. Många har den möjligheten för ca 75 % av Finlands areal består av skog. Skogarna suger upp ca 40 % av våra utsläpp så därför kan de kallas kolsänkor. Men vad är det för skillnad på kolsänka och kolförråd? När kan skogen bli en källa till koldioxid?

Skogen kan kallas kolsänka om den binder mer utsläpp än vad den frigör. T.ex. murkna träd släpper från sig koldioxid. Då är de källor till koldioxid. Också då man bränner skog, frigörs den koldioxid som träden bundit och går ut i atmosfären. Kolförråd kallas det när man inom skogsindustrin av fällda träd får en slutprodukt som under tillverkningsprocessen inte frigör det koldioxid som träden bundit. T.ex. ett stockhus är en sådan produkt.

När eleverna har koll på rätt termer, får de börja fundera på vad de kunde göra själva för att skogens roll som kolsänka ska bevaras. Teir-Siltanen berättar för skoleleverna att det finns många sätt att påverka. Det allra enklaste sättet är att inte köpa produkter som innehåller palmolja. Ofta är det så att de områden som röjts för palmoljeproduktion tidigare har varit kolsänkor som är livsviktiga för vår värld. Dessutom kan man gynna produkter som tillverkats av finskt trä som funkar som kolförråd. I detta sammanhang talas också om att äga skog.

”Största delen av de finska skogarna är i privat ägo, vilket är en bra sak, för ofta skyddar man sin egen egendom. T.ex. i Amazonas där skogen bränts och förstörts för att bli odlingsmark har regnskogarna varit i statens ägo”, berättar Teir-Siltanen för skoleleverna.

I Finland finns ca 600 000 skogsägare och deras medelålder är 62 år. Trots det berättar en rätt stor del av högstadieeleverna i Larsmo via Mentimeter att de äger skog eller att deras familj äger skog. Det finns alltså potentiella framtida skogsägare bland skoleleverna. Det har projektchefen också noterat.” Unga avgör sällan direkt vad som händer i skogen. Största delen har ändå familj som äger skog”, berättar Teir-Siltanen. På föreläsningen uppmuntras eleverna att diskutera klimatfrågor hemma och kräva klimatgärningar av sina föräldrar.

Också havet har en liknande roll i klimatförändringen. Havet binder den värme som uppstår vid utsläpp. Under lektionens andra hälft behandlas klimatfrågor ur havens och särskilt Östersjöns perspektiv. En skolelev kan tänka på Östersjön på många sätt i sin egen vardag, t.ex. genom att gynna finländska fiskarter som vanligen är underutnyttjade. Hemma kan man också kräva att avfallet återvinns och att menyn innehåller ekologiskt hållbar mat. Med kompisgänget kan man ordna t.ex. städtalko på stränder.

”Skogarna och haven har en liknande roll i klimatförändringen, så det kändes naturligt att samarbeta med Marthaförbundets projekt. Jag samarbetar gärna inom projektet och tar emot nya idéer för att nå ut till målgruppen”, berättar Teir-Siltanen. Målgruppen består förutom av unga också av beslutsfattare och skogsägare. Det är alltså möjligt att be Teir-Siltanen komma och föreläsa också för äldre personer.

Klimatförändringen bekymrar gymnasister

En dator. På skärmen finns det en bild på skogen
Lektionen börjar i Vasa övningsskola

Ett par veckor senare inleder Teir-Siltanen en föreläsning för elever på en biologikurs vid Vasa övningsskola, denna gång utan Marthaförbundet. Det är en av de fem föreläsningar som Teir-Siltanen har hållit under veckan. Innehållet är ungefär samma som för högstadiet, men anpassat till målgruppen. Först talas det om klimatångest, en känsla som är bekant för många gymnasister.

”Jag är rädd och bekymrad för min egen och kommande generationers framtid. Om vi inte gör något nu, är allt över”, säger en av kursdeltagarna i Mentimeter. Teir-Siltanen understryker att klimatångest inte är en sjukdom utan en reaktion på fakta. Det är fråga om en generationserfarenhet. Var tredje av unga i åldern 15–30 år har upplevt klimatångest.

”Skogarnas roll som kolsänka är projektets viktigaste synpunkt som måste spridas vidare framför allt till unga. Vid sidan av skogarnas roll är det viktigt att också tala om klimatångest”, berättar Teir-Siltanen senare under intervjun. I slutet av lektionerna brukar Teir-Siltanen fråga vad eleverna lärt sig under lektionen. Feedbacken är ofta positiv. En gymnasist sammanfattar behållningen av lektionen i följande respons:” Jag fick mycket information särskilt om skogens roll. Det är viktigt att fundera på vad man kan göra själv och denna föreläsning var en bra påminnelse om det”.

Kreativ informationsförmedling också på distans

En kvinna son flinar
Projektchef Anne Teir-Siltanen. Bild: Linus Lindholm

När projektet inleddes på hösten hann man med ett par lektioner på plats, innan situationen i världen flyttade föreläsningarna ut på nätet. Projektchefen lät sig inte hindras av det, utan fick tänka om. Förutom Teams-föreläsningar satsar Teir-Siltanen också på att förmedla informationen på andra hälsosäkra sätt. Det finns bl.a. planer på en tvåspråkig tidning för skolor och en podcast tillsammans med Radio Vasa. Det utlovas också bl.a. en skogsutfärd för elever i lågstadiet. Avsikten är att ha ett omfattande samarbete med andra projekt och aktörer.

”Ibland glöms det bort hur viktig skogen är. Vi finländare kan vara stolta över vår skog. Den spelar en stor roll då användningen av fossila bränslen och plast måste minskas”, summerar Teir-Siltanen. I jobbet som projektchef har jag lärt mig mycket om skogen, men också om hur intresserade unga är av klimatfrågor och hur mycket de redan kan och vet”, tillägger Teir-Siltanen.

Lät projektet intressant? Vill du samarbeta?

Ta kontakt med Anne Teir-Siltanen: anne.teir-siltanen(at)skogscentralen.fi, tfn 050 442 2191

NTM-centralen i Österbotten har beviljat projektet Vårt klimat vår framtid stöd från landsbygdsfonden. Andra finansiärer är Metsämiesten säätiö, Metsäkoulutus ry, Svenska Kulturfonden och Föreningen för skogskultur r.f.  Projektägare är Skogscentralen.

Kommentointi on suljettu.

Voimanlähteenä WordPress.com.

Ylös ↑

%d bloggaajaa tykkää tästä: