I framtiden arbetar vi flexibelt och multilokalt

Våren 2020 förändrades världsläget och det tillsammans med den exceptionella tid som följde efter det ledde snabbt till en stor omvälvning i det finländska arbetslivet.  I dessa undantagstider blev många arbetsgivare tvungna att helt tänka om när det gäller var, när och hur arbete utförs. Denna vår, ca två år efter att pandemin bröt ut, har man på många arbetsplatser funderingar kring hur det ”nya normala” ser ut som vi ska återvända till. Det torde vara klart att vi inte kommer att gå tillbaka till den gamla arbetskulturen – åtminstone inte i stor skala.

I Österbotten och Mellersta Österbotten finns projektet Hållbart distansarbete – Kestävä etätyö som satt sig in i detta tema. Med utgångspunkt i arbetsplatserna på Österbottens NTM-centrals område kartlägger projektet hur distansarbetet fungerar och analyserar möjligheter för systematisk utveckling.

Vid den abrupta övergången till distansarbete var det inte många som kunde föreställa sig hur länge det skulle komma att vara. På många arbetsplatser gick övergången till distansarbete väldigt snabbt. Centria-ammattikorkeakoulus och Yrkeshögskolan Novias projekt utgår också från uppfattningen att hållbart distansarbete ska grunda sig på långsiktiga lösningar. Då det nu ser ut som om distansarbete kommer att bli en bestående del av vår arbetskultur, är det viktigt att skapa strukturerade och långsiktiga lösningar för verksamhetskulturen.

– Förutom tidsperspektivet avser hållbart distansarbete också arbete som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart, tillägger projektledarna Pernilla Howard från Centria-ammattikorkeakoulu och Malin Winberg från Yrkeshögskolan Novia.

Olika lösningar för olika arbetsplatser

Projektet Hållbart distansarbete – Kestävä etätyö har kartlagt distansarbetssituationen på Österbottens NTM-centrals område genom såväl intervjuer som enkäter. Målet är att sammanställa en helhetsbild av situationen oberoende av företagens storlek och bransch. Synpunkter har inhämtats från både arbetsgivare och medarbetare.

Utredningen har visat att det på området råder en i huvudsak positiv attityd till distansarbete. Många gillar friheten i distansarbetet.  Möjligheten att jobba på distans upplevs ge flexibilitet och göra det lättare att anpassa arbetslivet med det övriga livet.

Utmaningar finns också. De mest allmänt identifierade är bristfällig ergonomi, kommunikationsproblem samt en viss digital utmattning. Vid distansarbete är det lätt hänt att man går miste om kaffebords- och korridordiskussionerna. Att spontana gemensamma funderingar faller bort kan bli ett hinder för kreativiteten. Dessutom sökte den digitala kommunikationskulturen särskilt i början av coronavåren ännu sin form på många arbetsplatser, vilket ledde till att kalendrarna fylldes med Teams-möten.

Det finns inte en enda patentlösning som kan lösa dessa utmaningar. Arbetskulturen är väldigt heterogen i Österbotten och Mellersta Österbotten. Det finns stora skillnader i tillvägagångssätten inom olika branscher. På vissa arbetsplatser har distansarbete redan länge varit en del av vardagen, medan det är helt nytt för andra.

– Idén med projektet är att skapa processer som hjälper arbetsgivare att själva tänka ut de bästa lösningarna för ett smidigt distansarbete, konstaterar projektledarna gemensamt.

– Den interna kommunikationen på arbetsplatsen är avgörande när man skapar arbetsmiljöer som lämpar sig för hybridarbete. Det är viktigt att man på arbetsplatsen har avtalat om distansarbetet och att alla vet hur man kan nå kollegorna varje dag. Chefen måste vara up-to-date och ha organisationsförmåga, funderar projektledarna.

Distansarbete en attraktionsfaktor för landsbygden

Projektet har inte bara med företag men också i samarbete med olika föreningar funderat på hur man kunde göra landsbygden till en lockande plats för distansarbete. En av projektets idéer är hub-verksamhet. Idén går ut på att utnyttja föreningslokaler som står tomma på dagen som ett slags pop up-kontorshotell för distansarbetare. Där får distansarbetare möjlighet att arbeta under tystnad, men ändå njuta av en gemenskap och nätverka under kaffepauserna. Konceptet har testats med lyckade resultat. Avsikten är att ta fram ett handlingskoncept som andra föreningar kan kopiera fritt.

– Föreningar behöver hyresinkomster av sina utrymmen så hub-verksamheten gagnar alla parter. Under sina arbetsdagar använder distansarbetarna också landsbygdens tjänster, vilket gagnar områdets näringsliv, påminner projektledarna.

Hur ser distansarbetets framtid ut i Österbotten och Mellersta Österbotten?

Distansarbete ger i regel mer möjligheter än vad vi kunnat föreställa oss. Det finns arbetsuppgifter som inte heller inom den närmaste framtiden kommer att kunna utföras på distans, men kring dessa arbetsuppgifter finns ofta möjligheter att jobba distans antingen helt eller delvis.

Ledarna för projektet Hållbart distansarbete – Kestävä etätyö har en stark tro på att den framtida arbetskulturen kommer att bestå av en kombination av att jobba på arbetsplatsen och på distans.

– I själva verket när vi just nu talar om distansarbete, så menar vi egentligen hybridarbete, dvs. möjligheten att jobba flexibelt och platsoberoende, betonar projektledarna.

Två kvinnor ler.
Projektledarna Pernilla Howard från Centria-ammattikorkeakoulu och Malin Winberg från Yrkeshögskolan Novia.

NTM-centralen i Österbotten har finansierat projektet med medel ur Europeiska unionens landsbygdsfond. Projektet har också finansierats av Svenska kulturfonden och Medelvägens stiftelse.

Kommentointi on suljettu.

Website Powered by WordPress.com.

Ylös ↑

%d bloggaajaa tykkää tästä: