En totalreform av integrationslagen har varit på remiss under våren 2022, och RP 208/2022 har getts till riksdagen 6.10.2022. NTM-centraler som fungerar som regionförvaltningens myndigheter och som svarar för den regionala koordineringen av integration har förmedlat sin oro för att det i lagen inte tillräckligt har beaktats arbets- och utbildningsrelaterade invandrare utan att åtgärderna i stället huvudsakligen riktas till de som fått internationellt skydd. I integrationslagen bör starkare beaktas de kvantitativa och kvalitativa målsättningar som antecknats i vägkartan för arbets- och utbildningsrelaterad invandring, och lagens åtgärder borde stöda vägkartans målsättningar och förebygga negativa företeelser. Det är nog önskvärt att saken åtgärdas under nästa regeringsperiod.
Arbetskraftsinvandringen ger olika utgångspunkter för integrationen
Främjande av bosättning hos arbets- och utbildningsrelaterade invandrare kan inte särskiljas från annat integrationsfrämjande arbete. Vägledning och rådgivning ska vara möjligt för alla som kommer till Finland enligt deras individuella behov oberoende av orsaken till invandringen. I totalreformen av integrationslagen som presenteras för riksdagen (RP 208/2022, 10 §) skulle detta motiverat stärkas enligt det behov som identifierats för en bredare målgrupp än det egentliga tillämpningsområdet för integrationslagen.
Att man främjar kännedomen om det finländska samhället hos de personer som kommit till Finland på grund av arbete och utbildning främjar förverkligandet av deras rättigheter och skyldigheter i arbetslivet men också förverkligande av ett befullmäktigat medlemskap i samhället. Det skulle nog vara bra att rikta integrationsfrämjande åtgärder till exempel för de som anländer till Finland på grund av arbete redan före invandringen.
Helsingin Sanomat skrev 11.11.2022 att tingsrätten i Birkaland dömde ett äkta par för ovillkorligt fängelsestraff för människohandel inom restaurangbranschen. I nyheten lyfte man också fram den företeelse som vi beklagligt ofta har stött på redan tidigare i utnyttjandet av arbetsrelaterad invandring: arbetstagare som blivit offer hade obefintliga kunskaper om det finländska samhället och sina rättigheter som arbetstagare. De hade inte kunskaper i finska eller svenska språken, och de var i praktiken beroende av andra alltid när de skulle sköta ärenden.
I integrationslagens totalreform (RP 208/2022, 25 §) företes som en del av integrationsprogrammet en ny uppgift till kommunerna: ordnande av flerspråkig samhällsorientering, vars avsikt är att öka invandrarnas kännedom om bland annat det finländska samhället samt rättigheter och skyldigheter. För att förebygga utnyttjande av arbetskraft anser jag att det skulle vara nödvändigt med en servicehelhet enligt samhällsorienteringsperioden men en eventuellt lättare helhet skulle riktas också till de som flyttar till Finland för att arbeta. En idealsituation vore om åtgärden kunde genomföras redan innan arbetstagaren anländer till landet, eftersom utnyttjandet eller människohandeln ofta inleds redan i avreselandet. Att man främjar kännedomen om det finländska samhället redan i avreselandet skulle i bästa fall främja Finlands och områdenas dragkraft, men skulle också minska möjligheterna för utnyttjande av personer redan i rekryteringens första skede samt då de kommit till Finland. Detta i sin tur skulle minska resursbehov för korrigerande åtgärder gällande utnyttjandet av arbetskraft hos olika myndighetstjänster. Naturligtvis skulle detta främja uppnåendet av det ställda målet på Världens bästa invandrarerfarenhet.
Det skulle vara beaktansvärt att utveckla en riskanalys för de som på grund av arbete ansöker om uppehållstillstånd i Finland till exempel genom att utveckla profileringen av de som söker sig till Finland ur den synvinkel hur man blir offer för utnyttjande. Då kunde de åtgärder och resurser som starkast främjar integrationen och bäst förebygger utnyttjandet riktas på de riskprofiler som identifierats.
Jag skulle se det nödvändigt att det till exempel i utlänningslagen och i riskprofileringen skulle identifieras personer som är analfabeter på sitt eget modersmål, för vilka det beviljas uppehållstillstånd i Finland på grund av arbete. Arbetsuppgifterna förutsätter inte nödvändigtvis språkkunskaper av arbetstagarna, då kan beviljandet av uppehållstillståndet lagstiftningsmässigt vara motiverat. Utgångspunkter för de förutnämnda personerna att fungera som myndiga medlemmar i det finländska samhället är dock utmanande, samtidigt som det inte finns lagstiftning som av någon part skulle förutsätta åtgärder som främjar integration eller språkkunskaper hos de förutnämnda personerna. Det är dock motiverat att identifiera arbetsrelaterade analfabeta invandrare som en egen målgrupp för att undvika oändamålsenliga hierarkier och beroendeförhållanden i rekryteringsskedet och när de är i arbete.
Informationsbehov på regional och lokal nivå för att ordna tjänsterna
I motiveringen för integrationens totalreform (RP 208/2022, 45 §) konstateras att planeringen av integrationsfrämjandet ska omfatta dem som bor i kommunen och ta hänsyn till de olika livssituationerna och servicebehoven för invandrare som av olika orsaker flyttat till landet både sådana som är en del av arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften, inklusive barn. – – Behoven av integrationsåtgärder och vägledning till integrationsfrämjande åtgärder ska granskas även med tanke på den betydligt ökande befolkningen av arbetskraftsinvandrare.
Detta är ett förslag som understöds, men för att bli verklighet på lokal och regional nivå kräver det riksomfattande åtgärder. Utmaningarna gällande ledning genom information och prognostisering av servicebehoven på lokal och regional nivå är betydande i samband med invandring av arbetskraft. Nödvändig information finns inte att tillgå av någon myndighet – inte åtminstone entydigt eller systematiskt.
Jag har den uppfattningen att systemen vid Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inte fungerar ihop på det sättet att det skulle vara möjligt att betrakta till exempel hur många arbetsrelaterade invandrare det bor i kommunen, eller hur många arbetsrelaterade invandrare som har flyttat till kommunen under en viss tid. För att basservicen och tjänster som stöder integrationen skulle vara möjliga på lokal nivå, krävs det uppgifter om arbetsrelaterat inflyttade personer (uppehållstillstånd på basis av arbete) som bor i kommunen (anteckning om hemkommun) – som nu inte ens kvantitativt finns att tillgå.
Arbetsrelaterade invandrare kommer ofta till Finland med sina familjemedlemmar. Då måste barnen ges möjlighet till exempel till förskolepedagogik och grundläggande undervisning. Information om personernas ankomst fås i ett för sent skede på den lokala och regionala nivån, speciellt gällande den privata sektorns internationella rekryteringar, vilket leder till utmaningar när det gäller att prognostisera basservicen.
Att kombinera hemkommun och uppehållstillstånd har dock lyckats vad gäller Migrationsverkets UMA-system för hemkommunsersättningar för personer med internationellt skydd, och till dessa uppgifter har även kommunerna tillträde. Således torde det inte vara omöjligt att vidareutveckla ett eventuellt redan existerande system för att täcka också personer som på olika grunder bor i kommunen, för att tjänster som stöder integrationen skulle motsvara varje kommuninvånares behov oberoende av orsaken till invandring.
Jag kan inte heller låta bli att lyfta fram min oro gällande eventuella reformer gällande regionförvaltningen. Internationella rekryteringar vill man sköta riksomfattande och centralt, och någon roll alls kommer inte riktigt att ges åt regionförvaltningen (RP 207/2022). Praxisen har dock visat att centraliseringen ger utmaningar vad gäller kännedomen om specifika egenskaper både på regional och lokal nivå, möjligheter till prognostisering, upprätthållande av fortsatt branschövergripande myndighetssamarbete och skapande av partnerskap. Behovet av regionförvaltningen bör alltså inte lämnas obeaktat i de reformer som planeras under den kommande regeringsperioden.
Emine Ehrström
Integrationschef, NTM-centralen i Österbotten
Medlem i sektionen för att bekämpa utnyttjandet av arbetskraft, tillsatt av arbets- och näringsministeriet
Näkökulmia vientirannikolta | Reflektioner från exportkusten 